Bitbeteende

Det här är texten ur skriften Bitbeteende.

Bitbeteende

På Mun-H-Center träffar vi både barn och vuxna med ett så kallat bitbeteende. Många föräldrar till barn med orofaciala funktionsnedsättningar rapporterar att deras barn biter på händer och föremål vilket kan upplevas som socialt avvikande.

Bitbeteende kan ge besvärliga skador på händer och fingrar men också på tänderna om man biter på hårda föremål. Dessutom ökar salivproduktionen när man ständigt har något i munnen vilket kan påverka ett eventuellt salivläckage.

Om bitbeteendet pågår långa stunder under dagen kan det även ge påverkan på bettet. Det finns inga enkla lösningar på den här problematiken. I denna text ska vi ändå försöka ge lite idéer och förslag på hur man kan hantera bitbeteende, samt visa ett urval produkter gjorda att ha i munnen och att tugga på.

Undersöka världen

Det är vanligt att små barn biter eller suger på händer och föremål. Munnen är ett centrum för sinnesupplevelser i kroppen. Det lilla barnet undersöker världen med munnen och det är ett naturligt steg i utvecklingen att stoppa allt i munnen för att undersöka det. Att suga på napp och tumme är också ett sätt att tillfredsställa det tidiga sugbehovet som det lilla barnet har. Munnen förknippas med något positivt och den sensoriska stimulansen som barnet får genom munnen kan lugna och trösta. När barnet blir äldre försvinner behovet av att suga och ersätts av andra funktioner som kräver mer motoriska färdigheter som att tugga, bita och prata.

Sensorisk upplevelse

Många personer med orofaciala funktionsnedsättningar har nedsatt förmåga att uppfatta och tolka sinnesintryck. Vi på Mun-H-Center har sett att bitbeteende är vanligt i denna patientgrupp. Utifrån dagens kunskapsläge kan vi inte säkert förklara den bakomliggande orsaken. Att bita på händer och föremål ger en kraftig sensorisk upplevelse. Kanske använder vissa personer bitbeteendet som ett sätt att hantera oro eller stress. För andra kan det vara ett sätt att hålla sig vaken och alert. Är det så att bitandet ökar när personen inte vet vad som ska hända eller när hen inte kan kommunicera? Orsaken varierar och därför behövs en individuell bedömning.

Tugga!

Vår första impuls är kanske att säga till personen med bitbeteende att sluta eller helt enkelt ta bort föremålet eller händerna från munnen. Men om vi tänker oss att bitandet fyller en viktig funktion för personen så kan vi inte bryta ovanan på detta sätt. Att uppmuntra till att tugga på något annat som är gjort för att tugga på, så som en Chewy tube, Grabbare eller ett bitsmycke, kan vara ett sätt att hantera bitbeteendet. Att stimulera över käkleden med oralmotoriska redskap som vibrerar för att ge sensorisk stimulans kan vara ett annat sätt. För personer som inte kan tugga funktionellt kan det vara en viktig del i behandlingen kring bitbeteende att lära sig att tugga. Då kan det vara en god idé att erbjuda mat som behöver tuggas och bearbetas lite mer.

Involvera flera

Man kan behöva involvera flera yrkesgrupper i nätverket kring personen. Eftersom det också handlar om att ändra ett beteende kan man till exempel vara hjälpt av en psykolog som kan hjälpa till med att kartlägga beteendet och visa hur man kan använda sig av positiv förstärkning för att bryta negativa beteenden.

Olika åtgärder

Om man kommer fram till att personen använder bitandet i kommunikativt syfte, det vill säga att visa att hen känner sig orolig eller är understimulerad är det viktigt att tänka på hur vi kan hjälpa personen och erbjuda andra sätt att kommunicera detta på. Beroende på personens kognitiva och språkliga nivå kan dessa åtgärder se olika ut. Det finns ingen enskild lösning för ett så komplext problem som bitbeteenden, men det finns flera olika saker att prova och det är viktigt att de olika yrkesgrupperna i teamet runt personen med bitbeteende samarbetar. Logopeden i habiliteringsteamet kanske kan vara den som har rollen som ytterst ansvarig för frågan, men med ett multiprofessionellt förhållningssätt kommer man alltid längst. För personer som har ett uttalat tuggbehov finns många fina bitsmycken och liknande som tål att tugga på och som är tillverkade av giftfria material. I den här broschyren visar vi ett urval av produkter och återförsäljare av dessa men på de olika företagens hemsidor finns mer att välja på.

För vidare läsning rekommenderas boken ”Assessment and treatment of the Jaw” av Sara Rosenfeld-Johnson.

Nedan hittar du några hjälpmedel som vi rekommenderar. Några kan du beställa hos oss men det finns också andra svenska återförsäljare: