Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.

Gå direkt till huvudinnehållet
Information och utbildning
Länkstig, du är på sidan Gastrostomi
  1. Startsida
  2. Information och utbildning
  3. Munvårdsprogram
  4. Gastrostomi

Gastrostomi

Omslagsbild av den tryckta versionen av munvårdsprogrammet. En person som tittar ner på sin knapp på magen.

Det här är texten ur Munvårdsprogrammet för barn och ungdomar med gastrostomi.

Vi på Mun-H-Center har under många års tid samlat kunskap och
erfarenheter kring kliniskt omhändertagande av barn och ungdomar med
gastrostomi. I den här skriften har vi samlat de viktigaste erfarenheterna
vi gjort när det gäller bemötande och behandling av denna patientgrupp.

Bakgrund

När ett barn eller en ungdom har svårt att äta och anpassad mat eller kosttillägg inte räcker för att tillgodose närings- och energibehovet, kan det bli aktuellt att få näring på annat sätt än via munnen. Näring kan i dessa fall administreras direkt i blodbanan, parenteral nutrition, eller via magtarmkanalen, enteral nutrition. Vid behov av enteral nutrition under en
längre tid kan en nutritiv stomi till magsäcken appliceras, detta kallas för gastrostomi. I detta munvårdsprogram kommer vi fortsättningsvis att använda begreppet gastrostomi, även om barn och ungdomar med stora ätsvårigheter kan ha olika typer av nutritionsvägar.

Gastrostomi kan användas i ett omfattande område av olika sjukdomstillstånd. Att ha en gastrostomi är vanligt hos barn och ungdomar med neurologiska avvikelser samt vid sällsynta medicinska hälsotillstånd. En del har gastrostomi under en kortare period medan andra är i behov av näring via gastrostomi under hela sin livstid.

Att utföra munvård på barn och ungdomar med gastrostomi kan vara en utmaning. Nedsatt oralmotorisk kontroll och svårigheter att hantera vätskor i munnen är vanligt. Inte sällan förekommer ofrivilliga bitreflexer och kräkreflexer som kan komplicera utförandet. Intellektuell funktionsnedsättning samt neuropsykiatriska tillstånd, ofta tillsammans med
hypersensibilitet i munhålan, är svårigheter som kan förekomma och påverka både behandling och utförandet av munvård i hemmet.

Många barn med gastrostomi har kontakt med multiprofessionella dysfagiteam, nutritionsteam eller habilitering. Dessa kan vara viktiga samarbetspartners i arbetet kring barn och ungdomar med gastrostomi.

Tandvård för barn och ungdomar med gastrostomi

Behov av förebyggande tandvård

Det är viktigt att barn tidigt får kontakt med tandvården, gärna en pedodontist. Barn och ungdomar med gastrostomi behöver regelbunden och förstärkt tandvård för att bevara en god munhälsa.

Riskfaktorer för munhälsan

Sväljsvårigheter är en vanlig anledning till att man behöver få näring på annat sätt än via munnen. Sväljsvårigheter medför en ökad risk för att sätta i halsen och felsväljning vilket är viktigt att beakta i samband med tandbehandling.

Att nutrieras på annat sätt än via munnen påverkar munhälsan. Om man äter små mängder eller ingenting alls via munnen utvecklas lätt överkänslighet i munhålan vilket medför att det kan vara svårt att acceptera både egenvård och behandling i tandvården. Är munmotoriken nedsatt leder det till en försämrad självrengöring och mat riskerar att ligga kvar i munhålan. Det innebär en ökad risk att utveckla tandköttsinflammation och i vissa fall karies. Förekommer även muntorrhet förstärks detta problem. Det bildas lätt rikligt med tandsten när man har en inaktiv mun. Gastroesofageal reflux och frekventa kräkningar medför en påverkan på tänderna i form av frätskador. Svag orofacial muskulatur och obalans mellan de intra- och periorala musklerna påverkar ansiktets, käkarnas och tandbågarnas utveckling och kan leda
till bettavvikelser, vilket bör följas upp regelbundet.

Handledning till anhöriga och assistenter

Barn med gastrostomi kan behöva hjälp av anhöriga, assistenter och annan vårdpersonal att utföra munvård. För att de ska kunna göra detta på bästa sätt behöver de få praktisk handledning från tandvården och tillgång till munvårdshjälpmedel.

Kontakta barnets/ungdomens logoped eller dysfagiteam för
information om:

  • Oralmotoriska eller sensoriska svårigheter.
  • Desensibilisering (att vänja sig vid beröring) kan vara aktuell.
  • Ätsvårigheter.
  • Överväg kallelse med bildstöd om patienten har kognitiva
    svårigheter.
  • Avsätt gott om tid för besöket.
  • Anpassa besökstiden till patientens rutiner/dygnsrytm. Ta hänsyn till
    om patienten nyss har ätit då det kan påverka risk för kräkning.
  • Skapa en lugn miljö
  • Använd stödjande kuddar (till exempel Tumlekuddar) för att skapa
    stabilitet i behandlingsstolen.

Behandla patienten i sittande/halvsittande position:

  • Vid obehag att ligga ner på grund av till exempel svårigheter att
    andas.
  • Vid nedsatt förmåga att hosta och svälja.

Arbeta i korta pass:

  • Om barnet/ungdomen behöver ändra sittställning
  • Om barnet/ungdomen har problem med andning eller
    slembildning.
  • Om barnet/ungdomen är allmänpåverkad och trött.

Hjälpmedel som bör finnas till hands för att underlätta behandling:
bitstöd, munvinkelhållare, muntork.

Vid desensibiliseringsträning kan man använda vibrerande redskap
så som en enklare eltandborste eller en z-vibrator (se bilder).

Z-vibratorn på läpparna.
Z-vibrator på insidan av kinden.
Z-vibratorn på tungan.
  • Undersökning hos tandläkare årligen (oftare vid behov).
  • Regelbunden stödbehandling hos tandhygienist (individuell)
  • Indikationer för tandreglering kan vara att öka antalet tuggkontakter för att förbättra förutsättningarna för tuggträning och eller ett säkert ätande. Det kan också vara att minska en trångställning för att möjliggöra en god munhygien.
  • Arbeta i korta pass.
  • Vid sväljningssvårigheter och risk för aspiration bör lösa delar hanteras med försiktighet och ligeras (till exempel med tandtråd) i den mån det är möjligt. Se avsnitt ”vid sväljningssvårigheter”.
  • Förstärkt profylax under behandlingstiden är av stor betydelse då apparaturen kan retinera plack och tandsten i större utsträckning än normalt och försvåra tandborstningen.
  • Ofta krävs livslång retention. 
  • Behandla patienten i halvsittande läge med huvudet lutat åt sidan.
  • Var noggrann med uppsugning av vatten (använd eventuellt två sugar), viktigt med assistans.
  • Överväg att arbeta under kofferdam vid risk för aspiration.
  • Överväg att torka ur munnen med muntork om patienten inte kan spotta eller skölja ur munnen.
  • Viktigt att avlägsna tandsten som annars riskerar att lossna och hamna i luftvägarna.
  • Extra viktigt med god munhygien (en frisk mun) om det nns risk för att patienten aspirerar sin saliv.
  • Ge information om hur ätsvårigheter samt gastrostomi kan påverka munhälsan.
  • Instruera om anpassad arbetsställning och lämpliga hjälpmedel vid munvård i hemmet.

 

  • Backman, E., Karlsson, AK. & Sjögreen, L. (2018). Gastrostomy Tube Feeding in Children With Developmental or Acquired Disorders: A Longitudinal Comparsion On Health Care Provision and Eating Outcomes 4 Years After Gastrostomy. Nutrition in Clinical Practice, 33(4):576-583.
  • Bosaeus, I., (2015). Enteral och parenteral nutrition. Läkemedelsboken. Hämtat: 2019-03-11.
  • Cardona-Soria, S., Cahuana-Cárdenas, A., Rivera-Baró, A., Miranda-Rius, J., Martín de Carpi, J. & Bru- net-Llobet, L. (2019). Oral health status in pediatric patients with cerebral palsy fed by oral versus enteral route. Special Care in Dentistry, 40(1):35-40.
  • Kreymann, K.G., Berger, M.M., Deutz, N.E.P., Hiesmayr, M., Jolliet, P., Kazandjief, G., Nitenberg, G., van den Berghe, G., Wernerman, J., Ebner, C., Hartl, C. & Spies, C. (2006). ESPEN Guidelines on Enteral Nutrition:In- tensive care. Clinical Nutrition, 25:210-223.
  • Nielsen, Magnéli, A., (2019). Oral hälsa hos barn och ungdomar (3-16 år) med Sällsynta diagnposer som har gastrostomi. Magisteruppsats. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för odontologi.
  • Owens, B.M., Sharp, H.K., Fourmy, E. E. & Phebus, J.G. (2016). Effect of occlusal calculus utilized as a poten- tial “biological sealant” in special needs patients with gastric tubes: a qualitative in vitro contrast to pit and ssure sealant restorations. General Dentistry, 64(4):24-29.
  • Singer, P., Berger, M.M., van den Berghe, G., Biolo, G., Calder, P., Forbes, A., Grif ths, R., Kreyman, G., Leverve, X. & Pichard, C. (2009). ESPEN Guidelines on Parenteral Nutrition: Intensive care. Clinical Nutrition, 28: 387-400.

Tryckt version

Om skriften

  • Författare: Anna Nielsen Magnéli, tandhygienist och Lisa Bengtsson, logoped, Mun-H-Center

  • Layout, omslagsbild och foto: Inga Svensson, kommunikatör, Mun-H-Center. Illustrationer under "Anpassa tandvårdsmiljön": Anders Nyberg. 

  • Tryck: 2020

På andra språk

  • Engelska - Ändra språk längst upp i menyn för att komma till den engelska sidan

Diagnosbeskrivningar

Nationell databas för dokumentation av munhälsa och orofacial funktion vid sällsynta hälsotillstånd.

Senast uppdaterad: 2021-09-07 14:56
Har du en synpunkt eller fråga om webbsidan?