Gastrostomi

Vi på Mun-H-Center har under många års tid samlat kunskap och
erfarenheter kring kliniskt omhändertagande av barn och ungdomar med
gastrostomi. I den här skriften har vi samlat de viktigaste erfarenheterna
vi gjort när det gäller bemötande och behandling av denna patientgrupp.

Bakgrund

När ett barn eller en ungdom har svårt att äta och anpassad mat eller kosttillägg inte räcker för att tillgodose närings- och energibehovet, kan det bli aktuellt att få näring på annat sätt än via munnen. Näring kan i dessa fall administreras direkt i blodbanan, parenteral nutrition, eller via magtarmkanalen, enteral nutrition. Vid behov av enteral nutrition under en
längre tid kan en nutritiv stomi till magsäcken appliceras, detta kallas för gastrostomi. I detta munvårdsprogram kommer vi fortsättningsvis att använda begreppet gastrostomi, även om barn och ungdomar med stora ätsvårigheter kan ha olika typer av nutritionsvägar.

Gastrostomi kan användas i ett omfattande område av olika sjukdomstillstånd. Att ha en gastrostomi är vanligt hos barn och ungdomar med neurologiska avvikelser samt vid sällsynta medicinska hälsotillstånd. En del har gastrostomi under en kortare period medan andra är i behov av näring via gastrostomi under hela sin livstid.

Att utföra munvård på barn och ungdomar med gastrostomi kan vara en utmaning. Nedsatt oralmotorisk kontroll och svårigheter att hantera vätskor i munnen är vanligt. Inte sällan förekommer ofrivilliga bitreflexer och kräkreflexer som kan komplicera utförandet. Intellektuell funktionsnedsättning samt neuropsykiatriska tillstånd, ofta tillsammans med
hypersensibilitet i munhålan, är svårigheter som kan förekomma och påverka både behandling och utförandet av munvård i hemmet.

Många barn med gastrostomi har kontakt med multiprofessionella dysfagiteam, nutritionsteam eller habilitering. Dessa kan vara viktiga samarbetspartners i arbetet kring barn och ungdomar med gastrostomi.

Tandvård för barn och ungdomar med gastrostomi

Behov av förebyggande tandvård

Det är viktigt att barn tidigt får kontakt med tandvården, gärna en pedodontist. Barn och ungdomar med gastrostomi behöver regelbunden och förstärkt tandvård för att bevara en god munhälsa.

Riskfaktorer för munhälsan

Sväljsvårigheter är en vanlig anledning till att man behöver få näring på annat sätt än via munnen. Sväljsvårigheter medför en ökad risk för att sätta i halsen och felsväljning vilket är viktigt att beakta i samband med tandbehandling.

Att nutrieras på annat sätt än via munnen påverkar munhälsan. Om man äter små mängder eller ingenting alls via munnen utvecklas lätt överkänslighet i munhålan vilket medför att det kan vara svårt att acceptera både egenvård och behandling i tandvården. Är munmotoriken nedsatt leder det till en försämrad självrengöring och mat riskerar att ligga kvar i munhålan. Det innebär en ökad risk att utveckla tandköttsinflammation och i vissa fall karies. Förekommer även muntorrhet förstärks detta problem. Det bildas lätt rikligt med tandsten när man har en inaktiv mun. Gastroesofageal reflux och frekventa kräkningar medför en påverkan på tänderna i form av frätskador. Svag orofacial muskulatur och obalans mellan de intra- och periorala musklerna påverkar ansiktets, käkarnas och tandbågarnas utveckling och kan leda
till bettavvikelser, vilket bör följas upp regelbundet.

Handledning till anhöriga och assistenter

Barn med gastrostomi kan behöva hjälp av anhöriga, assistenter och annan vårdpersonal att utföra munvård. För att de ska kunna göra detta på bästa sätt behöver de få praktisk handledning från tandvården och tillgång till munvårdshjälpmedel.