Aktuella projekt

Här hittar du våra pågående forsknings- och utvecklingsprojekt.

Medverkande

Åsa Mårtensson, Lotta Sjögreen, Externa partners: Specialisttandvården pedodonti, Odontologen Göteborg, Muskelteamet, Regionhabiliteringen, Västra Götaland, Odontologiska institutionen, ortodonti, Geneve.

Kortfattad bakgrund

Dystrofia myotonika typ 1 (DM1) hör till de vanligare ärftliga neuromuskulära sjukdomarna bland barn och ungdomar. Sedan flera år tillbaks pågår ett regionalt samarbete mellan Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, Avd för odontologi vid Göteborgs universitet, Mun-H-Center, barnklinikerna och ungdomshabiliteringarna i Västra Götaland, Halland och Skåne. Under åren 1999-2001, 2003-2005 och 2011-2013 har flera tvärprofessionella projekt genomförts i Västra Götaland, Halland och Skåne. Bland annat har tandläkare och logoped studerat hur orofacial funktion, tandhälsa och bettutveckling förändras över tid hos barn, ungdomar och unga vuxna med DM 1. Friska kontroller matchade till kön och ålder har deltagit i studierna.

Frågeställningar

Hur påverkas oral hälsa, bettförhållande och oralmotorik hos personer med DM1?

Material och metod

71 personer 0-29 år (85% av den kända populationen) har accepterat att medverka i denna denna epidemiologiska studie av personer med den medfödda och den barndomsdebuterande formen av DM1 i Västsverige och Skåne. Det är en multidisciplinär studie där undersökning av tandläkare och logoped ingår.

Nulägesrapport

Ett flertal artiklar är publicerade med data från undersökningstillfälle 1 och 2. Datainsamlingen är slutförd för undersökningstillfälle 3 och artikel om munhygien är publicerad 2016. Manusarbete pågår.

Medverkande

Åsa Mogren, Lotta Sjögreen, Christina Havner och Anna Ödman. Externa partners: Anita McAllister och Monica Barr Agholme,  Karolinska Institutet, Stockholm.

Kortfattad bakgrund

Käkmuskulaturen är den orofaciala muskelgrupp som utvecklas och stabiliseras tidigast hos det lilla barnet. Kontroll över käkmuskulaturen anses spela en viktig roll i den tidiga talutvecklingen. Käkmuskulaturen används på ett vuxenliknande sätt redan vid 12 månaders ålder medan läpparna utvecklar motsvarande förmåga någon gång mellan två och sex års ålder. Kliniska erfarenheter visar att barn som har nedsatt tuggförmåga, avvikande artikulation och nedsatt salivkontroll ofta uppvisar bristande stabilitet och kontroll av käkmuskulaturen. Det finns få studier som undersöker bettfunktionen hos barn med orofaciala funktionsnedsättningar. Övergripande syfte med projektet är att öka kunskapen om bettfunktionens och bettrelationens betydelse för orofaciala funktioner såsom artikulationsförmåga, ätande, salivkontroll och orala vanor hos barn med och utan orofacial dysfunktion och motorisk talstörning. 

Frågeställningar

  • Skiljer sig bettfunktion och bettrelation hos barn med orofacial dysfunktion och motorisk talstörning jämfört med hos barn med typisk utveckling?
  • Är bettfunktion relaterat till orofaciala funktionsnedsättningar och motorisk talstörning? Hur ser det sambandet i så fall ut? 
  • Finns det ett samband mellan bettfunktion och bettrelation och olika typer av artikulationsavvikelser hos barn med motorisk talstörning?
  • Är behandlingsmetoder för att förbättra bettfunktion effektiva? 

Material och metod

Projektet innefattar 50 barn, 6-12 år med talstörning som remitterats till Mun-H-Center specialisttandvårdsklinik för en oralmotorisk och talmotorisk bedömning samt en kontrollgrupp med barn i samma åldersgrupp. Följande undersökningsmetoder används för bedömning av orofacial funktion: Smarteye MME för videoanalys i 3D av läpp- och käkrörelser, bitkraft, tvåfärgat tuggummi, bitblock, NOT-S, STORM, SVANTE och non-ordsrepetition. Den funktionella bedömningen kompletteras med en tandläkarbedömning av bettrelation och gapförmåga.

Nulägesrapport

Databearbetning och manusarbete pågår. 

Medverkande

Åsa Mårtensson, Lotta Sjögreen och Annette Carlsson. Externa partners: Muskelteamet, Regionhabiliteringen, Västra Götaland.

Kortfattad bakgrund

Personer som har en neuromuskulär sjukdom kan ha problem med munhälsa och munmotorik om ansiktets och munnens muskler är påverkade av sjukdomen. Muskelsvagheten är ofta fortskridande. Även andningssvårigheter och påverkat allmäntillstånd kan påverka munhälsan och förmågan att suga, tugga, svälja och prata.

Frågeställning

Hur förändras munhälsa och munmotorik över tid vid olika neuromuskulära sjukdomar.

Material och metod

Alla personer, oavsett ålder, som har en neuromuskulär sjukdom kan anmäla sig till att delta i projektet. En folder med information om projektet sprids till patienterna via sjukvården, habiliteringen, specialisttandvården och Mun-H-Centers webbplats. Personer som anmäler sig att delta i uppföljningsprogrammet kallas för undersökning och rådgivning. Där träffar de det neuromuskulära teamet som består av tandläkare, tandhygienist och logoped. Undersökningarna kommer att göras vid vissa åldrar: 1, 3, 7, 11, 16 och 20 år. Vuxna kallas vart fjärde år. I undersökningsprotokollet ingår foto, videoinspelningar, röntgen, odontologiskt och oralmotoriskt status, talscreening och anamnestiska uppgifter. Undersökningarna på Mun-H-Center skall inte ersätta kontroller hos ordinarie tandläkare och logoped. Ordinarie vårdgivare får information om undersökningsresultaten.

Nulägesrapport

Datainsamling påbörjad 2012. De första uppföljningarna gjorda under 2016.

Medverkande

Utvecklas av företaget Biteme AB i samarbete med Mun-H-Center.

Syfte

Att vidareutveckla Toykit som oralmotoriskt träningsredskap.

Målsättning

Att Toykit, förutom att träna tuggning, även skall kunna användas i syfte att öka motorisk kontroll och styrka i läppar och tunga. Patienter med oralmotoriska funktionsnedsättningar skall få tillgång till en träningsmetod som är motiverande, lustfylld, effektiv och ”multifunktionell”. 

Kortfattad projektbeskrivning

Toykit är ett tuggträningsredskap som utnyttjar datorn som feedback. Mun-H-Center har varit med och utvecklat Toykit från idé till en färdig produkt. Metoden är ännu inte vetenskapligt utvärderad men klinisk erfarenhet visar av att den varit till nytta för många patienter med ätsvårigheter. Toykit har hittills sålts via företaget Frölunda Data AB (- IT för funktionshindrade) som också varit med och utvecklat produkten.

Företaget Byteme AB har i samarbete med medarbetare på Mun-H-Center utvecklat en ny prototyp av Toykit med utnyttjande av ny teknik. Återstår att konstruera och tillverka tuggdynor och andra tillbehör. Nya Toykit kommer att möjliggöra registrering av bitkraft.

Medverkande

Mun-Center i samarbete med specialistkliniken för pedodonti på Odontologen i Göteborg

Syfte

Att utprova och kliniskt utvärdera en behandlingsmetod för inskolning i tandvården.

Målsättning

Erfarenheterna från projektet ska ligga till grund för utformning av ett kursmaterial.

Kortfattad projektbeskrivning

Barn och ungdomar med olika funktionsvariationer såsom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, intellektuella funktionsnedsättningar och/eller oral överkänslighet har rätt till ett omhändertagande i tandvården som är anpassat efter deras individuella förutsättningar och behov. Inskolningen utförs av tandsköterska i samråd med ansvarig tandläkare och föräldrar och assistenter. Ansvarig tandsköterska får information om barnet innan behandlingen påbörjas genom frågeformulär till föräldrar och föräldrasamtal.

Anpassningar som kan vara aktuella inom projektet

  • Anpassad sittställning - Tumlekuddar
  • Hjälpmedel för tandvård såsom specialtandborstar, bitstöd och munvinkelhållare
  • Avslappnande ansiktsmassage
  • Intraoral desensibilisering – z-vibrator
  • Bildstöd
  • AKK - Alternativ och kompletterande kommunikation såsom tecken och bilder
  • Pedagogisk miljö
  • Val av dag och tid
  • Strukturerat arbetssätt

Senast uppdaterad: 2017-08-17 13:22