Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

1. Rekommenderat munvårdsprogram 

• Förberedelser
• Kalleserutiner
• Anpassa tandvårdsmiljön
• Bemötande och individuell anpassning
• Behandlingsflöde
• Hjälpmedel
• Perception/sensoriska upplevelser
• Råd till behandlare

2. Frågeformulär

3. Bildkommunikation

4. Lågaffektivt bemötande

5. Hjälpmedel

6. Sensomotorisk stimulans med Z-vibrator

7. Avslappnande ansiktsmassage

Rekommenderat munvårdsprogram

Tänk på att behandlingen ska alltid anpassas efter patientens förutsättningar.

Förberedelser

Förbered det individuella inskolningsprogrammet genom ett samtal med de som kommer medverka. Det bästa är att ha ett personligt möte på kliniken utan patienten. Ibland kan det vara svårt att träffas personligen, då går det lika bra med ett telefonsamtal. Det viktigaste är att du och den som följer med kan delge varandra viktig information. Tillsammans fyller ni i frågeformuläret (se avsnitt 2. Frågeformulär) och utifrån svaren lägger ni upp inskolningsprogrammet. Ni sätter upp mål och tidsperspektiv, utformar lämpligt bildstöd, bestämmer belöning och hur beröm ska ske. Gör en grundlig anamnes och beskriv målsättningen med inskolningen.

Kalleserutiner

• Anpassa besökstiden till patientens rutiner/dygnsrytm.
• Avsätt en längre tid för första besöket.
• Använd kallelse med bildstöd, se avsnitt 3. Bildkommunikation.
• Anpassa tandvårdsmiljön
• Vid behov anpassa väntrummet efter patienten. Finns det dagar där det är färre bokningar kan det vara en bra dag. Vilrummet kan också fungerar som väntrum för att skapa en lugnare miljö.
• Miljön i behandlingsrummet är viktig. Försök att ha en så avskalad miljö som möjligt.
• Planera behandlingen så allt finns på plats så att du slipper onödiga avbrott.
• Var observant på att patienten kan ha avvikande sinnesupplevelser (smak, ljus, lukt, ljud och känsel).
• Undvik onödigt prat, var tydlig och konkret.
• Informera annan tandvårdspersonal att inte störa.

Bemötande och individuell anpassining

• Invänta patienten, många behöver känna in en ny miljö.
• Anpassa kraven.
• Tala kortfattat och konkret.
• Förstärk det som fungerar.
• Avbryt/pausa i tid så att patientens upplevelse alltid blir positiv.
• Ta hjälp av närstående/assistent, de känner patientens gränser bäst.
• Använd lågaffektivt bemötande – backa, vänta, återkom.
• Använd vid behov alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), till exempel tecken, bilder eller andra kommunikations- hjälpmedel, se avsnitt 3. Bildkommunikation.
• Beröm patienten ofta och mycket.

Behandlingsflöde

• Hämta in patienten i tid.
• Följ individuell plan och bildstöd.
• Ha korta träningspass.
• Repetera träningspassen flera gånger så att patienten lär sig upplägget.
• Pausa vid behov.
• Avsluta besöket konkret, till exempel med en individuell belöning.
• Hemläxa: Skicka med material och bildstöd till de moment som ska övas på till nästa besök.

Hjälpmedel

• Okrossbar spegel
• Bitstöd
• Munvinkelhållare
• Z-vibrator, se avsnitt 6. Sensomotorisk stimulans med Z-vibrator
• Dubbeltandborste, solotandborste, eltandborste och extra mjuk tandborste
• Muntork
• Produkter utan smak/mild smak
• Omslutande kudde, se avsnitt 5. Hjälpmedel

Perception/sensoriska upplevelser

Många personer med NPF tolkar sinnesupplevelserna på ett annorlunda sätt och kan reagera starkt/svagt på smak, lukt, ljud, ljus och känselintryck.

Tips som kan underlätta:

• Tandkräm utan smak/fluorlack med mild smak
• Undvik starka dofter
• Undvik plötsliga ljud
• Dämpad belysning/erbjud solglasögon
• Tänk på att smärttröskeln kan upplevas ojämn, både under- och överkänslighet.
• Vid känslighet för kroppslig beröring kan omslutande kudde underlätta, se avsnitt 5. Hjälpmedel.
• Avslappnande ansiktsmassage – målet är att vänja patienten vid beröring, se avsnitt 7. Avslappnande ansiktsmassage.
• Intraoral desensibilisering – Z-vibrator, målet är att vänja patienten vid beröring i munhålan, se avsnitt 6. Sensomotorisk stimulans med Z-vibrator.
• Tidshjälpmedel – strukturera tiden genom att räkna eller använda timstock, timer eller timglas.
• Distraktion – det kan fungera distraherande att ha en taktil leksak i handen; att få lyssna på sin favoritmusik; att behandlaren sjunger eller att använda surfplatta/mobil.

Råd till behandlare

Bli ett team med den som följer med patienten till kliniken. Tillsammans hjälper ni patienten att klara inskolningsprogrammet på bästa sätt.

• Viktigt att skapa god kontakt med närstående/assistenter.
• Ta hjälp av närstående/assistent inför, under och efter behandlingen då det är de som känner patienten bäst.
• Ibland kan det vara bra att byta behandlare eller den som följer med patienten för att komma vidare.
• Behandlaren bör vara kompetent och dedikerad för uppgiften.
• Var lugn, strukturerad och kreativ i ditt tankesätt.
• Dokumentera löpande, gärna filma, för återkoppling.
• Viktigt med återkoppling mellan yrkeskategorierna.
• Avsätt tid för förberedelse och efterarbete. 
• Patientens intuition läser av om behandlaren är otrygg.
• Undvik att tala om patientens behandling, tidsbokning mm när patienten är med. Gör detta om möjligt via telefon.
• Var lyhörd för familjens hela livssituation. Motivera dem och ge feedback på deras insatser.
• Ge praktiska råd om munvård och munvårdshjälpmedel som kan underlätta i hemmet.
• Ett individuellt utformat bildstöd och tidshjälpmedel kan användas för att komma ihåg munvårdsrutinerna, se avsnitt 3. Bildkommunikation.
• Kliniken måste ge resurser för inskolning.

• Patientens namn: 
• Patientens personnummer: 
• Diagnos/funktionsnedsättning: 
• Tar patienten några mediciner och i så fall vilka? 
• Är patienten känslig för ljud eller ljus?
• Är patienten känslig för beröring?
• Är patienten känslig för smak eller doft?
• Vilka kostvanor har patienten?

För att på bästa sätt lägga upp inskolningsprogrammet är det bra att känna till patientens livssituation. 

• Närstående
• Daglig verksamhet/aktiviteter/intressen: 
• Fixering/fobier: 

• Hur kommunicerar patienten? (gester/tal/tecken/bildstöd) 
• Hur ska vi utforma den visuella kommunikationen? (foto/symboler/smartphone/surfplatta)
• Har patienten tidigare erfarenheter i tandvården/sjukvården?
• Hur går det med tandborstningen?
• Har patienten fått premedicinering eller behandlats under narkos någon gång? 
• Hur kan vi förbereda behandlingen på bästa sätt? 
• Hur kan vi ge beröm/belöning? 
• Hur kan vi göra avslutningen konkret?
• Något annat ni vill berätta/förklara? 

Ett individuellt bildstöd förbereder patienten på behandlingsgången och gör träningspassen visuella och konkreta. 

• Bildstödet ska ha en tydlig struktur för att skapa trygghet och förtroende. 
• Håll dig alltid till behandlingsplanen.
• Tänk på att oförberedda händelser är ofta svåra att hantera. Arbeta därför alltid förutsägbart.
• Låt patienten var så delaktig som möjligt i sin inskolning. Ge redskap för att uttrycka sig, t ex med en skattningsskala. 

Exempel på skattningsskala

Gör patienten delaktig och ge förutsättningar att beskriva sin upplevelse av besöket. Använd till exempel bilder där patienten kan peka på olika alternativ.

Exempel på bildkallelse

På bildstod.se kan du skapa dina egna bildkallelser. Här nedan kan du se ett exempel på hur en bildkallelse kan se ut. Tänk på att använda kort och enkelt text.

	Bild t.v. Bild på kliniken och väntrummet.  Text Patientens namn, datum, dag, tid och  klinikadress.
	Bild t.v. Symbolbild för parkering. Text Beskriv hur parkeringsmöjligheterna.
	Bild t.v. Skärmklipp av klinikens webbplats. Text Ange klinikens webbadress där patienten kan få mer information, t. ex. vägbeskrivning.
	Bild t.v. Symbolbild för "tid". Text Avsatt tid för besöket.
	Bild t.v. Foto alt. symbolbild på behandlare.  Text Namnge behandlaren.
	Bild t.v. Moment 1. Text Skriv t. ex.: Sitt i behandlingsstolen, tänd lampan.
	Bild t.v. Moment 2. Text Skriv t. ex.: Spegla tänderna.
	Bild t.v. Moment 3. Text Skriv t. ex.: Putsa tänderna.
	Bild t.v. Moment 4. Text Skriv t. ex.: Fluorlacka tänderna.
	Bild t.v. Moment 5. Text Skriv t. ex.: Belöning.
	Bild t.v. Symbolbild som visar ett samtal med varandra via telefon. Text Informera om hur patienten tar kontakt med kliniken vid t. ex. återbud eller ombokning.

Skapa din egen bildkallelse på bildstod.se

Den lågaffektiva pedagogiken handlar om hur behandlaren kan skapa en pedagogisk miljö präglad av lugn. När ett barn har svårt att göra sig förstått eller att uttrycka sig kan frustration uppstå. Då kan du ta hjälp av strategier för lågaffektivt bemötande. 

Lågaffektivt bemötande gör att barnet känner sig sett och lyckat och utvecklar självkänsla. Det är framförallt bra för barn med NPF och utåtagerande barn.

Strategier för lågaffektivt bemötande

• Prata lugnt
• Tänk på vad du förmedlar med ditt kroppsspråk
• Hota inte med straff och konsekvenser
• Backa, vänta och återkom
• Sänk inte kraven – anpassa dem 

Tumlekuddar

Omgärdaren läggs runt patientens nacke, skuldror och armar och kopplas samman över magen. Detta ger begränsningskontroll och stabilitet. Komplettera gärna med nackkudden Ostbåge som stöd under huvud och nacke.

Visuella hjälpmedel

Timstock, timglas eller tidshanteringsappar underlättar förståelsen för hur länge något ska pågå.

Taktila hjälpmedel / stimulans

Tangel, Piggboll eller Fidget spinner är exempel på saker som kan hjälpa patienten att distraheras i behandlingssituationen. 

Fidget – ökar fokus och lugn

Tangel - fokusering och koncentration

Piggboll - massage och avslappning 

Skal/skydd för surfplatta

Ger bra grepp för patienten samtidigt som det skyddar surfplattan om den åker i golvet. 

Målet är att genom använding av Z-vibratorn vänja patienten vid beröring i munhålan för att på sikt kunna undersöka och borsta tänderna. 

• Sätt på vibrationerna och låt patienten känna hur det känns på sin hand
• Därefter får patienten känna Z-vibratorn kring munnen.
• Fortsätt med att låta patienten känna Z-vibratorn på sina läppar och jobba vidare successivt in i munnen.
• Det viktigaste är inledningsvis inte hur patienten sitter utan att patienten accepterar Z-vibratorn i och kring munnen.
• Om möjligt använd handflatan på din icke-dominanta hand för att ge käkstöd under hela aktiviteten (se bild). Om patienten är extra känsligt för fysisk beröring använd gärna en kudde som stöd. 
• Tänk på att jobba i korta pass med flera pauser. Det är viktigt att det blir en positiv upplevelse, inget tvång.

Tinningmuskeln

• Massera med fingrarna i cirkelrörelser på tinningarna. 
• Håll ett fast tryck mot tinningen en stund. 
• Fortsätt därefter med att tänja muskeln snett nedåt/framåt i en långsam glidrörelse några gånger.

Käkmuskeln

• Massera med små cirkelrörelser på käkmuskeln från kindbenet ner mot underkäken. 
• Tryck med händerna på muskeln en stund. 
• Tänj sedan ut muskeln i en glidrörelse ner mot underkäken. Upprepa tänjningen sakta några gånger.

Under hakan

• Massera med fingertopparna under hakan för att mjuka upp musklerna.