Lena Gustafsson: Framtidsperspektiv kring neuropsykiatri

Kort referat av föreläsning den 16/12 med professor Christopher Gillberg


Under tre timmar trollband Christopher Gillberg ett mer än fullsatt auditorium på Mun-H-Center, Ågrenska. Han gav en kort historik, karakteristika för symtombilden, lite om behandling samt perspektiv på framtiden kring neuropsykiatrin.

Autism och autismliknande tillstånd är ett samlingsbegrepp för vissa tidigt debuterande funktionshinder. Dessa utmärks av samtidigt förekommande kraftiga begränsningar i förmågan till ömsesidigt socialt samspel och språklig och icke-språklig kommunikation samt en kraftig begränsning av fantasi, lek, beteenden och intressen. Utöver de symptom som blir följden av dessa begränsningar finns ofta en mängd åtföljande symtom som störd uppfattning vad gäller hörsel, beröring, syn och lukt, hyperaktivitet och sömnproblem mm. Dessa kan vara olika från en person till en annan och är inte nödvändiga för diagnosen. Spännvidden inom gruppen är stor. Personer med autism och autismliknande tillstånd har stora svårigheter att bearbeta och förstå information så att de får helhet och sammanhang i sina upplevelser. De har också brister i förmågan att intuitivt förstå och leva sig in i andra människors tankar, känslor och behov. Autism och autismliknande tillstånd beror alltid på en medfödd eller tidigt förvärvad störning i hjärnans funktion. Det finns en del differentialdiagnostiska svårigheter, och gränsdragningsproblem uppstår ofta gentemot andra neuropsykiatriska tillstånd som ADHD och Tourette syndrom. Diagnosgrupper som räknas in under begreppet autism och autismliknande tillstånd är autism/autistiskt syndrom, Asperger syndrom, disintegrativ störning och atypisk autism/autistiska drag

  • ADHD – Attention Deficit Hyperactivity Disorder, kan översättas med ”uppmärksamhetsstörning, impulsivitet och hyperaktivitet/överaktivitet”.
  • AD ­– stora svårigheter med koncentration, uppmärksamhet, arbetsminne, korttidsminne, planeringsproblem. Minst 6 av specificerade 9 symtom skall vara uppfyllda och svårt handikappande för att få diagnos. Ca 40% av personer med ADHD har AD.
  • HD – svårt att sitta stilla, händerna är ständigt i rörelse och ej situationsbetingat, kan inte vänta på sin tur eller köa. Ca 10-20% av personer med ADHD har endast HD.
  • HKD – Hyper Kinetik Disorder, kan översättas med ”hyperaktivitetssyndrom”.  Diagnosen skall inte användas om barnet har problem som uppfyller kriterierna för någon annan diagnos  som tex ångest, depression eller utvecklingsstörning.
  • DCD – Developmental Coordination Disorder, kan översättas med ”motorisk klumpighet”.

Tourette syndrom – ofrivilliga och många rörelser s k motoriska och vokala tics. Ticsen är inte inlärda och utgör alltså inte ”en dålig vana”. Tics är en indikator på någon form av neuropsykiatrisk problematik. Till sjukdomsbilden hör också fobier och tvång.

Behandlingen för barn med ADHD kan vara dels information om diagnosen, pedagogiskt och socialt stöd samt medicinering. Behandling med centralstimulerande läkemedel har i flera studier visat goda resultat. En kombination av centralstimulantia och psykosociala handlingsprogram uppskattas mer av föräldrar och lärare än enbart läkemedelsbehandling. Det är viktigt att göra uppgifter och aktiviteter intressanta. Kunskap på varje skola är viktig och mycket kan göras för att underlätta barnens vardag.

Person med autismstörning/ADHD skulle klara sig mycket bättre om miljön anpassades efter deras behov. Miljön och omgivningen är handikappande. Prognosen för en person med ADHD är dålig om inget görs. Individualisering är oerhört viktigt.

I framtiden kommer man antagligen att separera ADHD till AD / HD. Inom autismspektrumstörningar kommer det att finnas undergrupper med olika symtombilder. Funktionshindren kan reduceras genom olika insatser.

Att kalla barn som har en neuropsykiatris diagnos för ”bokstavsbarn” är oerhört kränkande och en förskräcklig terminologi som inte har någon relevans. Det viktigaste av allt är att det handlar om personer med ADHD eller autism, inte ”ADHD-barn” eller ”autistiska barn”.

Antecknat och sammanställt av Lena Gustafsson


Utskriftsversion Utskriftsversion

uiqt|wBivvm||m5kizt{{wvH%vozmoqwv5{mivvm||m5kizt{{wvH%vozmoqwv5{m