Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.

Gå direkt till huvudinnehållet
Forskning och fakta
Länkstig, du är på sidan Rubinstein-Taybis syndrom
  1. Startsida
  2. Forskning och fakta
  3. Diagnosbeskrivningar
  4. Rubinstein-Taybis syndrom

Rubinstein-Taybis syndrom

Koder

ICD-10: Q87.2D

ORPHA: 783

Allmän information

Beräknad förekomst
1-2:100 000 levande födda.
Orsak
Vanligtvis skada på kromosom 16 (16p13.3) men skada på kromosom 22 (22q13) har också påvisats. De gener som kan vara påverkade (CBP- och EP300-generna) har betydelse för olika organs utveckling under fosterstadiet. Diagnos ställs på symtombild och kan hos hälften av barnen bekräftas med DNA-analys.
Allmänna symtom
Karaktäristiskt för diagnosen är kortvuxenhet, breda tummar och stortår som pekar utåt samt en markerad näsa. Kotmissbildning samt avvikelser i bröstben och revben syns ofta vid röntgenundersökning. Missbildningar i inre organ såsom hjärtfel och urinvägsmissbildningar är vanligt liksom överrörliga leder, trattbröst, skolios och svankrygg. Många barn har även ögonproblem och hörselnedsättning kan förekomma till följd av upprepade infektioner i mellanörat. Utvecklingsstörning och försenad motorisk utveckling ingår i symtombilden och många har koncentrationssvårigheter och problem med hyperaktivitet.

Bilder

Karaktäristiskt utseende vid Rubinstein-Taybis syndrom:
Små käkar. Snedställda ögon utåt/nedåt. Markerade ögonbryn. Hängande ögonlock. Böjd näsa.

Orala symtom

Det finns gemensamma ansiktsdrag som är typiska för diagnosen och dessa blir tydligare med stigande ålder. Små käkar och hög, smal gom är vanligt. Olika typer av tandställningsfel förekommer som till exempel trångställda tänder. Enstaka framtänder kan ha en utbuktning, så kallad "talon kusp". Många har ätsvårigheter och försenad tal- och språkutveckling. Dregling förekommer.

Råd kring uppföljning och behandling

  • Det är viktigt att personer med Rubinstein-Taybis syndrom tidigt får kontakt med tandvården för förstärkt förebyggande vård.
  • Tand- och bettutveckling ska följas. Vid avvikelser ska ortodontist konsulteras på tidigt stadium för planering av eventuell bettkorrigerande behandling.
  • Försiktighet vid intubering i samband med narkostandvård på grund av att instabilitet i halskotpelaren kan förekomma.
  • Ät- och sväljsvårigheter utreds och behandlas av specialistteam på sjukhus (nutritionsteam eller dysfagiteam) eller på habilitering.
  • Tidig bedömning av logoped för tal-, språk- och kommunikationsträning.
  • Munmotorisk träning och stimulering kan vara aktuellt vid ätsvårigheter, talsvårigheter och dregling.
  • Läkarkontakt rekommenderas före tandbehandling vid medicinska tillstånd, som t.ex. hjärtfel.

Källor

Sällsynta hälsotillstånd, Socialstyrelsen Ågrenskas dokumentation
Senast uppdaterad: 2023-05-10 10:13
Har du en synpunkt eller fråga om webbsidan?